28 maj 2007

Magert!

Jag skulle önska att det är ett skämt men förstår att det är allvar. Två av partierna i oppositionen har nu lämnat ett alternativ till den budget som vi i Alliansen arbetat fram. Dessvärre innehåller deras förslag knappt någonting alls. Fattigdomen på idéer är påtaglig.

I ett läge där vår samhällsmodell står inför större utmaningar än någonsin, så är det uppenbart att vänstern är fullkomligt befriad från nytänkande.

Det vore inte så illa om vården fungerade riktigt bra. Men den verksamhet vi fick ansvaret för i höstas visade sig ha stora brister, som Alliansen nu tar tag i. Det gäller primärvården, psykiatrin, framtiden för Akademiska sjukhuset och inte minst ledarskapet och organisationen. Allt detta avfärdas på två och en halv sida som i stort sett går ut på att man är emot allting som innebär utveckling och förnyelse.

Oppositionens förslag hotar den svenska sjukvårdsmodellen. Det är allvarligt. Men deras budget alternativ känns närmast som ett skämt. Magert, alltså!

27 maj 2007

Vem gillar Hugo Chávez?

Venezuelas socialistiske president Hugo Chávez, vänsterns senaste gullgris, har nu släckt ner den fria televisionen i landet. Orsaken är den vanlgia i ofria länder, det vill säga kritik mot de styrande. Men i Chávez fall finns det särskilt oroande faktorer.

Orsaken är, som vanligt i vänsterorienterade regimer, krav på vad som kallas "folkupplysning". detta tjusiga ord betyder att folk "tycker fel" och måste korrigeras. Eftersom denna korrigering oftast inte låter sig inträffa, brukar följden bli allt tuffare åtgärder - som inte hjälper för "folkupplysningen" men i sin ture lägger grund för än mer ofrihet.

Så ser den socialistiska våldsspiralen ut. Vi har sett den på Cuba, i Tanzania och Zimbabwe, i Vietnam och Nicaragua. Varje gång har processen stötts av vänsterkrafter i vårt land - olika länge beroende på det egna demokratiska samvetet.

Det är dags nu att inse att socialism ALDRIG är rätt väg att gå. Inte för att ge människor frihet, men inte heller för att skapa välfärd. Frihet ger välstånd, och välstånd ger frihet. Därför är välstånd och ekonomiska reformer för ökad ekonomisk frihet alltid rätt väg att gå.

Från svensk sida behövs tydliga markeringar mot Hugo Chávez. Nu. Genast. Och innan det är för sent.

24 maj 2007

Nyttigt att mötas och umgås


Det hann bli en hel vecka sedan det senaste inlägget, vilket beror på ovanligt mycket möten. En ganska påtaglig del av mitt arbete handlar ju om att träffas och samarbeta med människor.

Några av dem träffade jag idag på möte med Mälardalsrådet vid det årliga Mälartinget som i år hälls i Västerås. Det är en bra mötesplats som ger tillfälle att diskutera gemensamma problem och glädjeämnen. På bilden ser du några av dem jag träffat idag: fyra moderata kvinnor, var och en ordförande i kommunstyrelsen i sin hemkommun. De har också massor av kvinnliga kollegor runt om i landet. En av fördelarna med vår framgång i det senaste valet var den långa rad med duktiga och drivande kvinnor som tog plats i ledande roller i kommuner och landsting.

De fyra är, från vänster till höger, Nina Lagh (Håbo), Ann Landerholm (Strängnäs), Anna Wiklund (Enköping) och Elisabeth Unell (Västerås). Jag är stolt över att arbeta tillsammans med dem i Mälardalsrådet och i andra sammanhang.

16 maj 2007

Forskning, tänder och vackert väder

Om en liten stund börjar fyra dagars skön ledighet. Med mig hem för läsning finns som vanligt handlingar till den kommande veckans sammanträden och en en tjock lunta om tandvård: "friskare tänder - till rimliga kostnader". Den stora frågan, som jag ser det, är balansen mellan det egna individuella ansvaret för den egna tandhälsan och det offentligas ansvar för att stödja. En knepig fråga!

Fick idag också tillfälle att tala med professorerna på Akademiska sjukhusets DAT-division och lägga ut texten om Alliansens syn på forskningsfrågor. det blev en intressant och i alla fall aför mig givande debatt om den medicinska forskningens villkor, samarbetet med Uppsala universitet och betydelsen för både Uppsala, länet och regionen.

Vi har ett enormt ansvar på detta område. Uppsalas hela utveckling bygger i hög grad på framgångar som vunnit på Akademiska sjukhuset, och jag är både stolt och ödmjuk inför ansvaret men också inför de möjligheter sjukhusets verksamhet innebär.

Tyvärr finns det allt för många i vårt närområde som tar sjukhuset och dess betydelse för regionens utveckling för givet. Vi måste arbeta mer för att inte bara behålla utan också stärka dess unika roll för det lokala näringslivet.

Allt detta tänker jag nu försöka glömma bort några korta dagar. Vädret verkar visserligen inte lova så gott. Men möjligheter för lite kajakpaddling, kanske en skogspromenad finns nog med rätt kläder och inställning.

15 maj 2007

En dag på jobbet

Idag har jag ägnat mig åt några av de trevligare delarna av uppdraget som landstingsråd: studiebesök, möta medarbetare och uppvaktning.

Studiebesöket först. Det gick av stapeln hos Ambulansverksamheten, vilket ju är en av de mest publika och "sedda" delarna av hela landstinget. Glädjande nog med redovisning av god måluppfyllelse, vilket naturligtvis är viktigt. Vi pratade också en hel del om vikten av att medborgare kan kosten att snabbt skydda och rädda liv, till exempel hjärt- lungräddning.

Därefter träffade jag landstingets ekonomiassistenter för att beskriva och prata om Alliansens politiska vision om god vård i tid. Några av de mest intressanta frågorna handlade om en av de verkligt stora utmaningarna vi står inför de närmaste åren: att ta hand om de många 40-talister som nu börjar pensioneras. det visar hur otroligt viktigt det är att nå målet om alla svenskar i arbete. Vi har helt enkelt inte råd med utanförskapet!

På eftermiddagen uppvaktades två av landstingets trotjänare på sina gemensamma 60-årsdagar.

14 maj 2007

Glädje och oro

Jag har ägnat kvällen åt att läsa Företagarnas och Swedbanks Småföretagsbarometer och samtidigt studera arbetsmarknadsstatistik. Det är både glädjande och oroande.

Glädjande är att konjunkturen är urstark och att arbetslösheten sjunker ned mot riktigt låga nivåer. Den starka konjunkturen tycks dessutom vara uthållig, något som inte minst för stabiliteten i samhällsekonomin är långt viktigare än börsbubblor och spekulationsekonomi - något som ju gång på gång de senaste decennierna grumlat glädjen över växande ekonomi. Visst är det en märklig ödets ironi att den regering som kallat sig arbetarnas mest har bidragit till champagneyra och konstiga börsraketer.

Med den nuvarande regeringen - en riktig arbetarregering - kommer inte bara jobben. De kommer dessutom med låg inflation och sänkta skatter på att jobba. Nu lönar det sig att gå till jobbet inte bara för börsklipparen och direktören (det gör det ju för det mesta) utan framför allt för sjuksköterskan, affärsbiträdet och rörmokaren. Precis så ska det vara!

Men det fiinns orosmoment kvar. Fortfarande står tiotusentals utanför arbetsmarknaden, och det som är längst ifrån dne har fortfarande svårast att komma in. Mer måste göras för att matchningen ska bli bättre!

13 maj 2007

Upplysning behövs om kommunismen

Brrr...
I onsdags publicerade två föredrädare för Föreningen för upplysning om kommunismen skrämmande siffror om ungdomars okunnighet om vad kommunismen ställt till med. Läs gärna själv artikeln på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=647904 .

Kommunismen har under 1900-talet ställt till med massor av elände, men det värsta är att eländet fortsätter. Människor tror fortfarande att frihet, jämlikhet och broderskap kan kommenderas eller till och med piskas fram i ett samhälle. Insikten om vad kommunismen inneburit, och fortfarande innebär, i jämförelse med demokrati och fri ekonomi är förfärande begränsad.

Till råga på allt gav veckan som gått också exempel på att denna brist på insikt lever kvar. Medan USA och dess allierade faktiskt verkligen befriade den västra halvan av Europa, så ockuberade det kommunistiska Sovjetunionen den andra halvan. Medan den västra halvan inte bara fick frihet utan också ekonomiskt och socialt vänstånd, så fick den avc kommunister dominerade halvan både förtryck, social misär och ekonomisk stagnation. Att i det läget ställa sig i Göteborgs hamn och ropa "NATO, go home" är inte bara naivt och aningslöst. Det är en indikation på att människor fortfarande inte ser skillnaden mellan befriare och förtryckare.

Lite söndagskultur på Linnés Hammarby


En skön och varm men lite blåsig söndagsförmiddag har ängats åt att inviga kulturreservat på Linnés Hammarby en knapp mil sydöst om Uppsala. När reservat av detta slag innebär väsentliga inskränkningar i äganderätten är de inte så roliga men i detta fall känns det klockrent - och nog är det en statlig/offentlig angelägenhet att vårda ett historiskt arv?!

På bilden inviger landshövding Anders Björck kulturreservatet tillsammans med Uppsala välkände Linnéimpersonator Hans Ödöö.

Ett stort tack till sällskapet Linnés Hammarby och Linnean Society i London för deras fantastiska ideella insatser för kulturminnesvården. De är organisationer som utgör ännu ett exempel på att den offentliga kulturens roll är att stödja de många privata initiativ som utgör grunden i samhällets kulturliv. Trist bara att många aktörer lite längre till vänster vare sig erkänner dessa privata initiativ eller inser förhållandet mellan offentligt och privat. Även på detta område har vi mycket kvar att uträtta i Alliansen.

08 maj 2007

På väg mot en bättre vård

Tillbaka i Uppsala efter två dagars studiebesök i ett annat alliansstyrt landsting, nämligen Östergötland. Visst hade vi problem att dryfta med varandra, vi som tagit över rodret efter vänsterkarteller, men i bägge landstingen fanns det gott om idéer och utvecklingskraft.

Så är det ofta när jag pratar med moderata kollegor i kommuner och landsting runt om i landet. Vi har alla massor av idéer som mer eller mindre väntar på att förverkligas, eller som vi fattat beslut om och nu väntar på effekterna av. Mot detta står i många fall en opposition som inte bara tycks sakna idéer. Vi ser fortfarande de förfärande konsekvenserna av deras politik under tolv år.

Idag kom nämligen också SKL:s undersökning om väntetider, tillgänglighet och kvalitet i vården. Att pappan till en ung kvinna sedan ringde på eftermiddagen och berättade om dotternas vedermödor med att komma i kontakt med en läkare gjorde bara saken än tydligare.

Nu lägger vi fler skarpa förslag för att utveckla vården. På torsdag presenterar vi vår nya budget.

06 maj 2007

Grattis, Sarkozy - bedrövligt, Ann Linde

Nicolas Sarkozy vann inte onväntat det franska presidentvalet och vi kan vänta oss en tydlig våg av förnyelse och uppstramning av den franska samhällsmodellen. Jag hoppas verkligen att Sarkozy mäktar med uppgiften att göra upp med den franska byråkratin, reformera ekonomin och putsa upp skolsystemet. Frankrike behöver helt enkelt utveckling och förnyelse, precis som Sverige.

Fransmännen sade samtidigt blankt nej till den socialistiska samhällsmodell som Segolene Royal förde till torgs. Det har givetvis fått socialdemokraternas internationella sekreterare Ann Linde att sura offentligt. Allt ont kommer nu, enligt Linde, att följa av Sarkozys seger.

Det är skönt att allt är som vanligt. Socialdemokrater gratulerar inte gärna regeringar som vinner val till höger om den själva. reslutatet beror då alltid på att högern fiskat i grumliga vatten, exploaterat främlingsfientlighet, agerat populistiskt eller på något annat sätt mer eller mindre ört väljarna bakom ljuset. Valsegrar till vänster, även om dess demokratiska grund är tveksam, hyllas däremot alltid.

Själv tycker jag som sagt det är roligt att fransmännen röstade till höger och hoppas på allt gott för fransmännen, för Frankrike, för EU och för hela världen. Frankrike må inte längre höra till de absoluta stormakterna (det var vääääldigt länge sedan de gjorde) men de utgör en viktig röst i den internationella politiken.

05 maj 2007

Lönerörelsens förlorare

Risken är stor att de som kommer att förlora på de löneökningar som nu förhandlas är - löntagarna! Allt fler tecken tyder nu på att in spåren av löneökningarna kommer höjda räntor, stigande priser och inflation. Förlorare på en sådan pris/löne/räntespiral är alltid vanliga anställda med vanliga jobb: undersköterskor, busschaufförer, handelsanställda och andra som brukar kallas knegare.

Facket vet om detta. Det ger anledning att fundera över varför de just i år är så militanta.

Avtal efter avtal sluts nu på nivåer som dles komemr att innebära stegrade priser och dito räntor, men också rationaliseringar vilket i klartext betyder färre jobb på många arbetsplatser. Jag har full förståelse för att många anställda vill har påökt nu när konjunkturen går bra, men ska det verklgien behöva ske på bekostnad av inflation och risk för ras i tillväxten? och, framför allt, måste det ske just i år?

Läser också att facket och deras stödparti socialdemokraterna nu är enigare än på mycket länge. Jag är inte förvånad över det heller. Trist bara att den politiska makten så uppenbart är viktigare för LO och deras förbund än samhällsansvaret och värnet om medlemmarnas reallöner på lite längre sikt. För det blir följden om dystra profetior om räntor och inflation slår in. Mycket talar för det, tyvärr.

03 maj 2007

Fel, Lennart Lundberg

Lennart Lundberg har fel på en punkt när han i Knivstabygden berömmer mig för att ha ändrat moderaternas position i frågan om ett Allaktivitetshus. Moderaterna har aldrig varit motståndare till projektet. Däremot har vi enträget sagt att det inte kan vara en kommunal kärnuppgift att till sista kronan finansiera en sådan satsning. Den uppfattningen delas av väldigt många knivstabor, även förespråkare för projektet.

Att projektet nu kommer till stånd beror tvärtom på att andra aktörer insett att den enda vägen till ett förverkligande är den som vi moderater hela tiden föreslagit: att föreningsliv, näringsliv, kommun och enskilda aktörer samlar sig kring projektet i stället för att ständigt kräva att någon annan ska ta hela ansvaret. Om jag på ringaste sätt bidragit till detta är jag glad för det - men jag tror att de krafter som kan förverkliga projektet bygger på betydligt mer än en enda persons initiativ. Framför allt är andra aktörer än politiken och kommunen helt avgörande för framgången.

KnivstaArena har spännande förebilder runt om i landet, till exempel i min egen hemort Edsbyn. Det som präglar sådana orter är gemenskap, vilja och framtidstro. det vore utmärkt om KnivstaArena på samma sätt kunde bidra till detta i tillväxt- och inflyttningsorten Knivsta.

01 maj 2007

Första maj, första maj...

Första maj är en dag som det går att tycka åtskilligt om. Själv har jag aldrig förstått dem som ägnar möda åt att försöka "stjäla" dagen från arbetarrörelsen. Det är väl bara bra om de får ha "sin" dag i fred. Då kan de gå där med sina allt mer glesnande tåg och ge en klar och tydlig bild av en politisk rörelse som är allt mer i otakt med verkligheten. Ett lysande undantag tycks vara (s) oppositionsråd i Solna, som har fräscha idéer om hur partiets arbete kan förnyas. Så är hon då också s-ledare i en kommun där moderaterna nästan fick egen majoritet (45,3 procent) i valet 2006, gjorde ett mycket bra val även katastrofåret 2002 och skatten - naturligtvis, höll jag på att skriva - är lägst i landet. Det moderata receptet, i Solna som på många andra platser, är att vara närvarande i människors vardag.

Själv valde jag att göra dagen i stort sett "politikfri", alldeles för sent byta däck på tre bilar och bara ta det lugnt. Veckan går vidare i avkopplingens tecken, för att samla kraft inför allt det arbete som återstår med att förnya och utveckla vården. Allt medan sossarna står i sina talarstolar och gnäller gnäller gnäller. Den som kunnat hitta ETT nytt konstruktivt förslag för att komma tillrätta med problemen i välfärden och ekonomin i dagens många (och mångordiga) förstamajtal får gärna höra av sig! de jag har sett och hört innehäll mest gnäll på den sittande regeringen.

De verkar inte ha så skojigt, sossarna. Inte ens på sin fest- och högtidsdag!